Det händer att vi inom skolan samtalar om studiero som om det vore ett område som stod isolerat från övriga uppdrag inom skolan. När vi plockar ut en del från en helhet tror jag att det blir svårt att få fram en helhetsbild av hur studiero kan främjas, eftersom att det är något som skapas på fler nivåer skol, – grupp- och individnivå.
Studiero är en del av det gedigna arbetet vi har inom vårt förebyggande och hälsofrämjande arbete. Mycket av arbetet med att minimera riskfaktorer bidrar till studiero. Detsamma gäller värdegrundsarbetet som bland annat innebär att tillföra trygghet bland elever genom tydliga ramar och tydliga strukturer på skol- och gruppnivå. Utifrån skolinspektionens granskning 2016 innebär studiero att elever kan ägna sig åt verksamhetens planerade lärandeaktiviteter, att fokus är riktat mot det som är syftet med undervisningen, att det är så få störande inslag som möjligt. Skolinspektionen har granskat om- och hur grundskolor arbetar för att säkerställa studiero i undervisningen. Granskningen omfattade elever i årskurserna 7 till 9 vid 30 skolor. Granskningen harfokuserat på hur undervisningen genomförs och på rektorns ansvar att följa upp samt säkerställa elevernas rätt till studiero. Vill ni läsa mer om Skolinspektionens granskning finner ni rapporten här, Skolans arbete för att säkerställa studiero.
Skolinspektionens granskning visar att studiero främjas av:
-Tydlig lektionsstruktur
-Tydligt ledarskap i klassrummet
-Att skolan arbetar med normer och värden
-Ett gemensamt arbete på skolan runt förhållningssätt och regler
-Att skolan tar ansvar för att alla elever som behöver stöd får det
Studiero främjas alltså av att lektioner har tydliga strukturer. Undervisningens syfte och mål ska vara förankrade hos eleverna. Lektionens innehåll behöver tydliggöras så att eleverna vet vad som förväntas av dem men också så eleverna vet vad de kan förvänta sig av oss lärare. Samtliga elever ska veta vad som ska göras? Hur det ska göras? Var det ska göras? När det ska göras? Och varför det ska göras.
Det händer att jag som lärare tar för givet att mina elever förstår vad som är tänkt med undervisningen, och det kan innebära att elever tappar fart i sitt lärande och i sin utveckling. Kontinuerlig återkoppling tillsammans med eleverna kan hjälpa mig och eleverna att ta reda på hur de utvecklas, och vilka arbetssätt som fungerar för att uppnå måluppfyllelse. Arbetssätten i undervisningen kan med stor fördel varieras för den enskilde eleven liksom för hela gruppen. Kamratlärande, grupparbeten, workshops, föreläsningar, stationer, generpedagogik med mera kan praktiseras för att engagera eleverna. Många elever känner sig trygga när de vet att det finns olika arbetssätt och metoder att tillgå i sitt lärande. Att utveckla arbetsformer som möter elevers olika behov och förutsättningar är en del av ledarskapet i klassrummet.
Skolinspektionen har tagit fram ett material som skolor kan använda sig av i arbetet med att förbättra studieron i undervisningen. Materialet vänder sig i första hand till rektorer.
Nedan har jag sammanställt de olika stegen för hur en arbetsgång i arbetet med att utveckla studieron kan planeras och utföras.
- Utgå från elevernas upplevelse av undervisningen. Till exempel kan eleverna besvara frågor via en enkät kopplad till olika kurser. Sammanställ och leta efter mönster. Vilka svårigheter och behov blir tydliga?
- Lektionsobservationer, fokusera på problemområden som elevenkäterna visar samt framgångsfaktorer.
- Intervjua eleverna.
- Analysera insamlat material tvärprofessionellt där även de pedagogiska perspektivet är med. Sortera svårigheter och behov under följande rubriker:
-Skolans organisation och gruppsammanfattning
-Den fysiska miljön
-Normer och värden
-Lärarens förhållningssätt och ledarskap
-Undervisningens innehåll och arbetsformer
-Elevers utveckling mot målen, ledning och stimulans samt stöd
- Ta fram en lista på åtgärder, prioritera och gör en plan över vilka åtgärder som ska genomföras, vem som ansvarar för vad samt utvärderingsdatum.
Frågor att samtala om tillsammans med samtlig personal och rektor.
Innan studiero undersöks behöver rektor tillsammans med lärare och elevhälsan ta reda på vad verksamheten menar med studiero.
-Vad menar vi med studiero?
-Hur uppnår vår verksamhet studiero?
-Hur kan vi arbeta fram en arbetsgång som förebygger skolsvårigheter?
-Hur kan vår verksamhet uppnå studiero?
-Vad gör vi idag för att uppnå studiero som visar på goda effekter?
Senaste kommentarer