Denna vecka avslutade jag min handledarutbildning i psykosocialt arbete på Ersta Sköndal högskola. Det är med blandade känslor som jag lämnar min ledstång och trygga bas, som jag tycker att utbildningen varit under min utvecklingsprocess.
Under många år har jag arbetat med handledning, både internt och externt samt individuellt och i grupp, och det har fungerat bra. Som verksam specialpedagog har jag varit en del av att utveckla ett lösningsfokuserat arbetssätt tillsammans med mina handledningsgrupper genom att ställa frågor om framgångsfaktorer, den handleddes styrkor samt vad som redan i dag fungerar. Och det har blivit positiva samtal som jag upplevt bidragit till reflektioner, noggranna undersökningar, målbilder och lösningar. Efter min utbildningstid på Ersta Sköndal har fler dörrar och perspektiv öppnats. Till exempel har jag lärt mig att det inte går att begränsa handledning till att enbart handla om det ena eller det andra alltså att det kan vara antingen processhandledning, metodhandledning eller ärrendehandledning. Oavsett vilket handlar det om att skapa processer, utveckling och lärande. Vi behöver inte ”ettikera” det vi gör, det mesta går faktiskt hand i hand. Jag har också förstått vikten av att systematiskt utveckla handledarrollen (det gäller förstås alla våra olika yrkesprofessioner) alltså att medvetet träna på sin yrkesverksamma roll. Vill jag bli en duktig handledare kan jag inte förvänta mig att bli bättre bara för att jag kontinuerligt arbetar inom området eller för att jag blir äldre och visare. Den dagen jag säger att jag inte behöver träna på att leda samtal eller den dagen jag slutar att observera mitt eget arbete ökar risken för att jag inte längre utvecklar mitt hantverk.
En fråga som jag tänker kan vara viktig att ställa till sig själv är: Vilken position väljer jag som handledare att ta? Vill jag vara expert och mer bestämmande? Eller vill jag vara mer samskapande och mer deltagarbetonad och reflekterande? Mitt svar på denna fråga är att jag väljer att se min roll som samskapande och reflekterande. Om handledning syftar till att ge deltagare stöd, inspiration och vägledning i det dagliga arbetet behöver jag som handledare vara en rammakare som ser till att samtliga deltagare deltar i samtalen och att allas röst gör sig hörd. Det är gruppens kompetens och erfarenheter som ska komma fram och nyttjas och som ska vidareutveckla deltagarna. Grupphandledning är ett exempel på hur kollegor och medarbetare kan utvecklas tillsammans. Handledarutbildningen på Ersta Sköndal har varit en kunskaps och sorteringsresa där teorier, litteratur och samtal med mycket kompetenta kursdeltagare, handledare och lärare har öppnat nya vägar för mig i mitt arbete med att stötta professioner i att reflektera.
Nästa termin utför jag handledning både individuellt och i grupp. Jag handleder elevhälsoteam, ledningsgrupper, lärare och övrig skolpersonal enskilt eller i grupp under kortare eller längre perioder. Handledningen kan ske både i grupp och individuellt. Syftet med handledningen avgör gruppen men det kan till exempel vara att stärka nyanställda och nyutexaminerade, stärka yrkesprofessionen, värdegrundsarbete eller arbetslagsutveckling.
Vi erbjuder även handledningsgrupper som riktas direkt till specialpedagoger som yrkesgrupp i professions- och kompetensstärkande syfte. Hör gärna av er om ni har några frågor om hur vi kan lägga upp er handledning så att det passar era behov.
Hej, Maja! Vi läser din bok i vårt specnätverk nu och är mycket intresserad av ditt koncept kring handledning. Vi behöver mer information om upplägg, innehåll, kostnad mm.
Tacksam för svar!
MVh/
Lena-Marie
Hej Lena- Marie!
Tack för ditt mejl.
Vad roligt att ni läser boken Elevhälsoarbete för specialpedagoger, hoppas att ni får många bra samtal.
Handledning är en lärandesituation som kan hjälpa oss att samarbeta, som kan stärka yrkesprofessionen och som kan ge oss vägledning i vårt arbete.
Inom grupphandledning använder vi oss av gruppens samlade kompetens och erfarenheter för att vidareutveckla vår gemensamma frågeställning.
I ett första skede brukar jag tillsammans med uppdragsgivaren och deltagarna ha ett inledande samtal där vi samtalar om vilken huvudfråga det handlar om samt deltagarnas förväntningar på arbetet.
Därefter tar vi beslut om ramar och upplägg. Mötestillfällena ser olika ut men jag tror att det är viktigt att det finns en kontinuitet mellan träffarna, det gör det lättare för alla att följa processen.
Jag brukar föreslå 5 till tio gånger men det är förstås upp till uppdragsgivaren.
Innehållet kan se olika, vi börjar med en ”runda” där alla deltagare får berätta något. Därefter bearbetar vi deltagarnas frågor med stöd av olika arbetssätt, beroende på önskemål och behov.
Vi brukar samtala om samtalet alltså vad vi vill få ut av handledningen och i vilken arbetsform vi kan arbeta med.
Exempel på arbetsmetoder kan vara strukturerade samtal, processkartor, reflekterande team med mera.
Vi avslutar med någon form av utvärdering för att ta reda på om något kan förbättras eller göras på annat sätt.
Vi kan väl höras av så kan jag berätta mer.
Det är bäst att mejla mig på: maja@alsasakerhet.se.
Ha en riktigt trevlig dag.
Vänligen Maja