Jag tror att vi är många som på olika sätt arbetar hårt för att våra barn och elever ska lära, utvecklas och må bra. Ett arbete som för övrigt ställer höga krav på ett systematiskt samarbete och utrymme till reflektion. Inför nästa termin tänker jag arbeta mycket för att utveckla ”lärandeorganisationer” i syfte att skapa samtal och reflektion mellan personal och ledning inom olika verksamheter. En lärandeorganisation utarbetas utifrån gemensamma mål och framtidssyner. För att en lärandeorganisation ska blomstra är det betydelsefullt att se mönster i hur verksamheter fungerar och hur vi tillsammans kan lära och utvecklas. Utifrån ett systemteoretiskt tänkande blir det enklare att utgå från helheten där individ, grupp och organisation ses utifrån sin kontext. Lyckas vi se hur allt är sammankopplat blir det lättare för oss att se olika perspektiv samt handlingsalternativ.

För att skapa en lärandeorganisation behövs en ram för att se samband i stället för att se enskilda delar. Jag vill tydliggöra vikten av ett helhetstänk, ett systemtänkande. Systemteoretiskt tänkande är just vikten av att se det ömsesidiga beroendet mellan den enskilde individen och omvärlden. Det är helheten som behöver träda fram. Öqvist (2013) skriver i sin bok Systemteori i praktiken- konsten att lösa problem och nå resultat att genom att vi intar ett vidare synsätt på svårigheten eller dilemman kommer det framträda nya perspektiv och alternativ på hur man kan bemöta och agera. Något som fångat mig lite extra i Öqvist bok var kapitlet om den systematiska intervjun som behandlar frågetekniker. “Det främsta och äldsta instrumentet för att vinna kunskap och åstadkomma förändring är frågandet”(s. 106).

Det cirkulära frågandet är en användbar frågeteknik som har utvecklats av en grupp systeminriktade terapeuter i Italien, så kallad Milanoskolan. Metoden bygger på en cirkulär kunskapsteori som innebär att uppmärksamma återkoppling mellan systemets olika delar för att bilda hypoteser om helheter och mönster. Till skillnad från ett linjärt ”tänk” där fristående sekvenser iakttas, orsak-verkan. Det cirkulära frågandet innebär att vi utforskar effekten av beteendet för att ta reda på cirkulära mönster, här och nu, med ändamålet att ta reda på vad som hänger ihop med vad. För att hålla oss kvar i det cirkulära tänket kan man i frågandet byta ut verbet “vara” mot verbet ”visa”. På så vis blir det lättare att ta reda på cirkulära mönster, och man kan få en beskrivning av en del, i ett vidare system. Ett sätt att arbeta med cirkulära frågor är att arbeta med mentala kartor. Med stöd av mentala kartor kan man arbeta med skalor. Handledningsgrupper kan tänka i skalor, på så sätt får den handledde full frihet att själv avgöra vad hon lägger i orden.

Nästa termin kommer jag fortsätta att arbeta tillsammans med Helena Wallberg. I februari kommer vi ha en tvådagars kurs i kollegial grupphandledning samt en heldag där vi arbetar med åtgärdande insatser. Hör gärna av er till oss om ni har några frågor eller tankar.

Två dagars kurs i kollegial grupphandledning februari 2018

Utvecklingsarbete i skolan ställer höga krav på förmågan att leda och delta i det kollegiala lärandet. Grupphandledning är en arbetsmetod där deltagares kompetenser och erfarenheter möter teorier och praktiskt arbete på alla nivåer (skolnivå – gruppnivå- individnivå).

Datum: fredag den 16 februari och fredag den 23 februari 2018 – grupphandledning

Tid: 10.00 -16.00.

Plats: Sveavägen 98, Stockholm.

Kostnad: 4500: – plus moms per person. Lunch och fika ingår.

Meddela eventuella allergier.

Syfte: att kunna leda och utveckla processer genom grupphandledning.

Arbetsform: varierade arbetsformer med kreativa metoder, grupphandledning, reflekterande team.

Innehåll: identifiera och utveckla frågeställningar, framåtsyftande återkoppling, arbetsmetoder för grupphandledning, handledning som professionsutveckling, rollen som grupphandledare.

Anmäl dig via mejl: maja@alsasakerhet.se

 

 Extra anpassningar, utredningar och åtgärdsprogram. Heldagskurs februari 2018

För att skolan ska kunna sätta in rätt stödinsatser ställs höga krav på att kunna identifiera, analysera och bedöma elevens styrkor och svårigheter. Det ställer också krav på dokumentation och organisation för att möta styrdokumentens regleringar kring stödinsatser.

Datum: torsdag den 15 februari 2018 (andra datum kan erbjudas vid önskemål).

Tid: 10.00 -16.00.

Plats: Sveavägen 98, Stockholm.

Kostnad: 3000:- plus moms per person. Lunch och fika ingår. Meddela eventuella allergier.

Syfte: att utveckla förmågan att identifiera, analysera och bedöma behov av stödinsatser på alla nivåer: skolnivå, gruppnivå, individnivå.

Arbetsform: gruppsamtal, analys av utredningar och åtgärdsprogram, fallbeskrivningar, formulera utredningar och åtgärdsprogram.

Innehåll: styrdokumentens formuleringar, metoder för kartläggning och analys.

Inför kursstart rekommenderar vi att läsa: Allmänna råd för skolans arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Studiepaket till Allmänna råd för skolans arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Anmäl dig via mejl: pedagogiskainstitutet@gmail.com, helena.wallberg@gmail.com eller maja@alsasakerhet.se

Kursledare:

Maja Lindqvist. Legitimerad lärare, specialpedagog, handledare. Författare till boken Elevhälsoarbete för specialpedagoger- en handbok, Studentlitteratur. Driver bloggen www.specmaja.se.

Helena Wallberg. Legitimerad lärare, specialpedagog, handledare. Författare till böckerna Formativ bedömning i praktiken (2013), Återkoppling för utveckling (2015) och Att sätta betyg (2017) Gothia Förlag. Driver bloggen Ett inkluderande klassrum: www.wordpress.specialpedagogen.com.