Nu har terminen startat och våra kompetenser, erfarenheter och kunskaper behöver återigen knytas samman för att skapa en skola som möter elevers olika behov och förutsättningar. Under julledigheten har jag fått mycket energi av intressanta böcker, filmer och av alla möten med släkt och vänner. Men liksom många av er andra har jag arbetat vid sidan av. Jag har planerat utbildningar om handledning för specialpedagoger och speciallärare samt kompetensdagar på skolor om förebyggande arbetet samt om hur arbetet kring extra anpassningar, utredningar och åtgärdsprogram kan planeras och genomföras. Det är så roligt att få vara en del i detta på kommunerna och på skolorna.

Häromdagen besökte jag riksdagens hemsida i syfte att titta närmre på skollagens olika kapitel, för att ”kopiera” några paragrafer till kompetensutvecklingsdagar, då uppmärksammade jag några förändringar som kommer att träda i kraft denna termin 2018. Till exempel finns det mindre förändringar i 3 kap Barns och elevers utveckling mot målen (SFS 2010:800) inom området Stöd av extra anpassningar (5 a §) samt Utredning (8 §). Skillnaderna är små men behöver uppmärksammas för oss som arbetar som lärare, rektorer samt inom elevhälsan. Det har lagt till en mening om nationellt bedömningsstöd som underlag för att eleven skyndsamt ska få stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen samt som underlag för att anmäla till rektorn att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt ska utreds. Vill ni läsa mer om Bedömningsstöd kan ni följa länken till Skolverket.

Vidare blir förskoleklass en obligatorisk verksamhet, vilket är efterlängtat av många. 7 kapitlet om Skolplikt och rätt till utbildning (SFS 2010:800) kan vi läsa att skolplikten börjar fullgöras i förskoleklassen från och med höstterminen 2018. Vill ni veta mer kring detta kan ni läsa mer om det på regeringens webbplats.

Vi behöver fortsätta att förebygga skolsvårigheter och ohälsa. Det är viktigt att skolorganisationen tar till vara på den samlade kompetensen på skolorna för att identifiera, analysera och bedöma vilka insatser som behöver planeras och utföras för att uppnå uppsatta mål. Det förebyggande arbetet är komplext och innebär att verksamheten utgår från de identifierade riskfaktorernas påverkan. För att kartläggningen och analysen ska bidra till ”friskfaktorer” alltså sådant som förebygger skolsvårigheter och ohälsa behöver samarbetet mellan lärare, elevhälsan, rektorn, eleverna och vårdnadshavarna ske systematiskt och långsiktigt. Samt behöver alla inom förskolan och skolan ges möjlighet, och ta möjligheten, till att bidra med sina kunskaper och erfarenheter i detta viktiga arbete.

Även denna termin tänker jag fortsätta att aktivt samtala om hur åtgärdande arbete kan blir mer förebyggande. I samtalen kommer jag utgå en del ifrån Skolforskningsinstitutet,rapporter från våra myndigheter samt böcker som behandlar ämnet.

För er som vill samtala om lagändringarna kan använda frågorna nedan

• På vilket sätt kommer lagändringarna påverka arbetet på skolan?
• Hur påverkas eleven av förändringen?
• Hur påverkas skolans organisation av förändringen?
• Vad behöver vi göra på annat sätt för att möta lagändringarna, uppdraget?