För er som vill utveckla ert professionella förhållningssätt i handledningsrummet kan jag varmt rekommendera att läsa boken Uppskattande samtalskonst- om att skapa möjligheter i samtalets värld skriven av Susanne Bergman & Camilla Blomqvist (2012). En mycket tillgänglig bok för oss handledare. Författarna beskriver att ett professionellt förhållningssätt innebär att kontinuerligt ta sig mod till att reflektera över sitt handlande och på vad och hur man gjorde samt vad det visade för effekter eller konsekvenser. Författarna beskriver vikten av att reflektera som en del i att ständigt utvecklas. Personligen tycker jag att det är mycket relevant och viktigt att träna på att reflektera. Många gånger tror vi att vi kan reflektera men när vi väl får möjligheten till att göra det hamnar vi oftast i att diskutera och argumentera kring ämnen och huruvida något är rätt eller fel. Vi behöver samtala om vad reflektera kan innebära i syfte att utöka förståelsen för att skapa samtal som handlar om vad vi gör och om hur vi vill göra.“ Vi behöver reflektera, antingen själva eller tillsammans med andra över de frågor vi använder, över förhållningssätt till andra människor, över relationen mellan ledare – medarbetare, handledare – den handledde, lärare – elev osv. Genom att reflektera kan vi skapa nya samtal om det vi gör och om hur vi vill göra” (s. 109-110).
Vidare skriver författarna att uppskattande återkoppling innebär att styra återkopplingen i syfte att fokusera på uppskattning. Det är viktiga ord författarna förmedlar. När vi arbetar med återkoppling inom skolan ställer vi ofta frågor som handlar om vad som inte fungerar i syfte att ”rätta till svårigheterna”. Antagligen har det med invanda skolkulturer att göra- vi testar för att ta reda på dels vad eleven kan men också på vad eleven inte kan. Förhållningssättet till lärande och utveckling blir så mycket mer användbart när vi också tittar på vad som fungerar då det öppnar upp fler dörrar och möjligheter när vi skapar samtal om framgångsfaktorer. Jag kopplar på det författarna skriver om framgångsfrågor, om vikten av att få berätta sina framgångar. Även inom detta område tror jag att vi behöver träna på att beskriva och berätta om våra framgångar. Att ta sig mod till att titta på vad man gjort som varit bra och vad som visat på framgångar. Det innebär att inta ett salutogent förhållningssätt– vad bidrar till lärande, hälsa och utveckling. Frågorna som författarna skriver om (s.72) och som har i syfte att lyfta den enskildes framgångsfaktorer ska jag skriva ner i min egen frågeguide. Ni kan göra likaså i syfte att använda i era handledningsgrupper.
Frågor som har i syfta att lyfta framgångsfaktorer:
- Tänk på de många år som du arbetat som ledare. När kände du att du gjorde ett riktigt bra arbete i din roll?
- Tänk igenom hur den närmaste tiden har varit. Vilka stora och små framgångar har du upplevt att du haft sedan sist?
- När kände du dig nöjd med dig själv när du gick från arbetet? Varför det? Vad var det som gjorde att du kände dig mer nöjd än vanligt?
- Har andra märkt att du gjort framsteg sedan vi sist sågs? Vem? Hur märktes det?
- Vilka var framgångsfaktorerna som gjorde att det blev en framgång?
- Vilka framgångsfaktorer kan du göra mer av för att skapa framgång igen?
Referens: Uppskattande samtalskonst- om att skapa möjligheter i samtalets värld. Susanne Bergman & Camilla Blomqvist (2012).
Senaste kommentarer