Hur gör vi för att möta elevers olika behov och förutsättningar i undervisningen? Och hur tar vi reda på att det vi gör visar på positiva effekter för elevernas lärande och utveckling?
När vi identifierat styrkor och svårigheter behöver vi ta fram insatser som möter behoven, och när vi prövat insatserna behöver vi ta reda på hur det fungerar, när det fungerar och var det fungerar. Samt när det inte fungerar, hur det visar sig och var det inte fungerar. Fungerar insatserna fortsätter vi att utveckla, fungerar det inte får vi på nytt identifiera och utarbeta insatser som möter behoven. När vi upptäcker att enskilda elever i behov av individuella åtgärdande insatser börjar även vårt förebyggande arbete. I både det förebyggande och åtgärdande arbetet behöver vi träna på att identifiera, analysera och göra en pedagogisk bedömning över hur vi ska bemöta framgångsfaktorer, styrkor och svårigheter. I arbetet med att skapa tillgängliga lärmiljöer behöver vi noggrant kartlägga den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till elevers lärande för att kunna skapa en skola som möter elevers olika behov och förutsättningar.
Den pedagogiska miljön innebär bland annat att erbjuda elever olika sätt att lära på. Det finns forskning som visar att vissa arbetssätt gynnar elevers lärande till exempel genom att arbeta med elevernas metakognitiva strategier, kamratlärande och explicit undervisning. Forskning visar tydligt att elever har fördel av en strukturerad och explicit undervisning där lärarna stöttar eleverna i att utveckla en stark tro på sin egen förmåga, där skolans personal förmedlar höga men också realistiska förväntningar. Vilka arbetssätt och metoder som behövs, eller hur undervisningen kan differentieras behöver vi lärare samtala om med kollegor och elever. Behoven och förutsättningarna är förstås olika därför är det bra om läraren tar hjälp av skolans specialpedagog/speciallärare för att få stöd i hur lärmiljön på bästa sätt kan bemöta eleverna. ”För att ge bästa förutsättningar till delaktighet och inte göra anpassningen enbart till en individuell insats, bör mångfalden av undervisningsmaterial eller aktiviteter göras valbara. Generella lösningar ger goda förutsättningar för de flesta barn och elever” (Specialpedagogiska skolmyndigheten).
Den fysiska miljön påverkar elevens behov av inlärning liksom behov av socialt samspel. Den fysiska miljön handlar om att skapa en miljö där eleverna finner delaktighet och inkluderas i hela verksamheten. Det innebär bland annat att skolan behöver se över skolans möblering i både klassrum och korridorer. Hur ser den visuella miljön ut? Vad finns det för material och föremål? Hur får eleverna tillgång till lärverktygen? Och hur påverkar lärverktygen elevernas lärande? Utemiljön måste vara säkert utformad för att förekomma skador och olyckor. Vi behöver påminna oss om att skolgården också ska stödja elevernas lärande, utveckling och sociala samspel.
Den sociala miljön handlar om att eleverna ska känna delaktighet och trygghet. Genom skolans gemensamma värdegrundsarbete kan vi förebygga utanförskap och utveckla alla människors lika värde samt solidaritet. Skolan behöver undervisa om samhällets förväntningar på positiva beteenden liksom definiera vad som är ett oacceptabelt bemötande och dess konsekvenser. ”När man vill skapa ett socialt klimat för växande och utveckling är det viktigt med ett förhållningssätt där man söker efter möjligheter istället för att söka efter fel och brister” (Specialpedagogiska skolmyndigheten).
Sådant vi gör på organisationsnivå, i undervisningen och på individnivå behöver vi kontinuerligt följa upp och utvärdera för att ta reda på att organisationen kring lärandet möter behoven och att våra arbetssätt och strategier visar på förväntade effekter. Detta skolarbete gör vi i samarbete med elever, kollegor, elevhälsans olika kompetenser, rektor, huvudmän och vårdnadshavare.
Skolor som arbetar med att forma tillgängliga lärmiljöer behöver inte arbeta så mycket med extra anpassningar eftersom den pedagogiska, sociala och fysiska miljön redan utformats efter flera elevers olika behov och förutsättningar. En tillgänglig skola arbetar regelbundet med att planera, organisera och strukturera undervisningen tillsammans med eleverna för att förbättra lärstrategier och utöka undervisningsrepertoaren. I arbetet med att skapa tillgängliga lärmiljöer finns alltid utrymme för att byta riktning från åtgärdande till ett mer hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. Den pedagogiska, sociala och fysiska miljön kan formas på så sätt att behoven av extra anpassningar och särskilt stöd minskar. Det som på den ena skolan är åtgärdande insatser är på en annan skola tillgängliga lärmiljöer. Hur kommer det sig att det kan se så olika ut på våra skolor?
Senaste kommentarer