Vid flera tillfällen har jag stött på arbetsannonser som ställer orimliga krav på jobbet. För ett tag sedan såg jag en annons på Arbetsförmedlingen där en skola sökte en specialpedagog som skulle medverka i skolans förebyggande arbete med att undanröja hinder i skolans lärmiljöer. Sedermera skulle specialpedagogen ansvara för skolans utredningar, utforma åtgärdsprogram, följa upp och utvärdera det åtgärdande arbetet, söka pengar från kommuner, agera rådgivare i pedagogiska frågor, undervisa i liten grupp samt aktivt delta i elevhälsans inre arbete. Arbetstiden för dessa gedigna insatser var på 20%. Jag antar att tjänsten var svår att tillsätta.
Förväntningarna på specialpedagogiska insatser är ibland orimliga. Antingen förväntas specialpedagogen utföra underverk eller så är det en beskrivning på arbetsuppgifter som verksamheten inte vet hur de ska hantera på annat sätt än att låta någon annan se över och ta över arbetet. Kanske är det bara så att det kategoriska perspektivet speglar skolan. En intressant enkätstudie Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning (2015) som Kerstin Göransson med flera utfört visar att många specialpedagoger och speciallärare utför arbetsuppgifter som inte stämmer överens med deras bild av vad en specialpedagog/speciallärare ska göra. Många arbetar med individuell undervisning, undervisning i mindre grupper, utredningar, åtgärdsprogram och dokumentation. Arbetsuppgifterna har stort fokus på elevers uppvisade svårigheter trots att specialpedagoger och speciallärare definierar skolsvårigheter inom lärmiljön och inte som en brist hos eleven. Både specialpedagoger och speciallärare definierar vanligen skolsvårigheter utifrån ett relationellt perspektiv och det perspektivet stämmer överens med examensförordningen för blivande specialpedagoger också så som skollagen beskriver elevhälsan uppdrag ”Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande” (SFS2010:800). Båda yrkesgrupperna anser att de har goda kunskaper inom utvecklingsarbeten och förebyggande arbeten, där det bland annat ingår att utveckla lärmiljöer som möter elevers olika behov och förutsättningar. Professionerna anser sig också ha goda kunskaper om kartläggning och utvärdering av elevens lärmiljö och delaktighet. Detsamma gäller för kartläggning och utvärdering av klassernas lärmiljöer. Bilden nedan visar hur olika skolans yrkesgrupper definierar skolsvårigheter. Skolledares och specialpedagogers eller speciallärares olika bilder av skolsvårigheter kan bidra till att det är svårt för professionerna att arbeta förebyggande och att vara delaktiga inom verksamhetens olika utvecklingsarbeten. En majoritet inom skolan definierar skolsvårigheter utifrån elevens brister, medan yrkesgrupperna specialpedagog och speciallärare överlag definierar svårigheterna utifrån undervisningsmiljön (Göransson m.fl., 2015). Detta är säkert en bidragande orsak till att många specialpedagoger och speciallärare upplever att det är svårt att utöva en hälsofrämjande och förebyggande verksamhet så som uppdraget är beskrivet i skollagen. Vi behöver stanna upp i vårt dagliga arbete för att utvärdera vad våra arbetsinsatser visar för effekter. Vad är vårt mål? Vad gör vi för att komma dit? Vad behöver jag göra på annat sätt för att uppnå målen?
Senaste kommentarer