Ett behov är ett gap mellan ett aktuellt tillstånd hos en person och något önskvärt eller ett mål. Om vi inom skolan utgår från att vi ska arbeta med åtgärder eller bättre uttryckt med goda lösningar som möter elevens behov kopplat till skolans uppdrag, behöver vi utveckla vår kartläggningsförmåga. Det finns en stor vinst med att både förskolan och skolans personal tränar på att identifiera behov på individ, grupp- och skolnivå. Genom att ställa frågor om styrkor, svårigheter och framgångsfaktorer i syfte att få fram en helhetsbild över elevens skolsituation utvecklar vi en förståelse för behov och vilka lösningar som bäst möter behoven på samtliga nivåer inom förskolan och skolan. Det kräver dock en verksamhet som ständigt vågar utmanar förekommande uppfattningar kring olika företeelser, att det är högt i tak och att vi ställer frågor till varandra som inbjuder till att fundera över sin påverkan på olika situationer som till exempelvis sker i undervisningen. Vi inom skolan har ett behov av att förstå hur vårt arbete i undervisningen påverkar elevernas utveckling och lärande. En god lösning på det behovet skulle kunna vara att organisera kollegiala samtal och handledningsarenor där vi kan träna på att identifiera behov och effekter.
Att skapa en skola som möter elevers olika behov och förutsättningar ställer krav på att lärare och övrig personal inte enbart fokuserar på sådant som hindrar lärandet utan också på vad som fungerar i lärandet. Innan vi bestämmer oss för vad vi tror att eleven behöver, för att utvecklas i riktning mot kunskapskraven behöver vi sätta på oss våra kartläggningsögon. Det är vi lärare som har en bild över vad eleven ska lära sig och var eleven befinner sig kunskapsmässigt, och dessa uppgifter behövs för att få fram tillvägagångssätt som hjälper eleven att komma vidare i sitt lärande. Lärarna besitter unika kunskaper om kursen/ämnet kopplat till var eleven befinner sig i sitt lärande.
Men vad skiljer en åtgärd från ett behov? Elevens behov visar vägen mot åtgärderna. En vanligt förekommande åtgärd i form av extra anpassningar är ”tydliga instruktioner” och ”lättlästa texter”. Men vad är en tydlig instruktion? Och hur har man kommit fram till att eleven behöver lättlästa texter?
En elev kan vara i behov av att få läsa på fler sätt och behov av att förstå den röda tråden i olika texter. Andra kan vara i behov av att förstå instruktionens strukturer. Lösningen på att en elev är i behov av att läsa texter på fler sätt skulle kunna vara att eleven får tillgång till Inläsningstjänst för att även kunna lyssna till texten. För att möta elevens behov av att förstå den röda tråden i olika texter skulle kunna vara att läraren systematiskt läser tillsammans med eleven och samtalar med eleven om de olika styckena och hur det förhåller sig till resten av texten. Lösningen på elevens behov av att förstå instruktionens olika delar skulle kunna vara att dela upp instruktionen i delar så att eleven kan följa den röda tråden samt samtala om en del i taget tillsammans med eleven.
Behov:
- Läsa på fler sätt
- Förstå den röda tråden i olika texter
- Förstå instruktionens struktur
Åtgärd:
- Inläsningstjänst
- Läraren tar fram ett schema för systematiska läs-samtal
- Läraren delar upp instruktionen i mindre delar och samtalar om de olika delarna, under arbetets gång.
Skolinspektionens (2016) granskning av hur skolor arbetar med extra anpassningar visar att det inte är uppenbart för alla skolor vad som innefattas i begreppet extra anpassningar och hur arbetet ska planeras och genomföras. Skolor är alltför snabba med att ta fram åtgärder innan behoven identifierats och analyserats, och många skolor följer inte systematiskt upp effekten av de extra anpassningarna för den aktuella eleven. Skolor som inte lyckats etablera arbetet med extra anpassningar saknar ofta rutiner och mötesformer där lärare och elevhälsan tillsammans analyserar och bedömer elevens behov för att få fram passande åtgärder. Skolinspektionen skriver i sin rapport att skolor behöver bli bättre på att utreda elevens skolsituation och koppla den till elevens lärande för att få undervisningen att anpassas till behoven. De skolor som hade ett fungerande arbete vad gäller att upptäcka och identifiera behov hos eleverna tog hjälp av kollegor, använde specialpedagogens kompetens till observation av klassrumssituationen, men också till handledning, kompetensutveckling, i arbetet med att förankra nya rutiner för till exempel kartläggningar samt till visst utredningsarbete (Skolinspektionen, 2016).
Ett stort mervärde för skolor är att utarbeta handlingsplaner som hjälper rektor och personalgrupp med hur lärmiljöerna kan utformas för att möta elevernas behov och förutsättningar. Med hjälp av frågor som riktas mot skolans påverkansfaktorer för elevernas lärande och sociala relationer kan skolan få fram information om vilka områden som behöver förbättras. Målet med frågorna är att kartlägga sådant som redan i dag fungerar inom verksamheten och sådant som hindrar lärande och utanförskap. Med hänsyn därtill tar rektor och skolpersonalen fram åtgärder som stärker eleverna i utbildningen på skol, – grupp- och individnivå.
Senaste kommentarer