TYST KUNSKAP

För ett tag sedan läste jag boken Vad är Praktisk Kunskap? I syfte att utveckla min handledarroll. Boken beskriver forskningsfältet kring praktisk kunskap med tonvikt på frågor kring yrkeskunnande och utbildning. Medverkande i boken är lärare, forskare och magisterstudenter vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola.

Något jag tyckte var mycket intressant av det jag läste och som jag har användning av i min handledarroll och i rollen som specialpedagog är den tysta kunskapen. Vi pratar ofta om den som ett begrepp för sådant vi kan men inte kan förklara för varandra. Enligt Henrik Bohlin finns det minst två skäl till att uppmärksamma den tysta kunskapen.

  1. viktig kunskap i vardagslivet och yrkesutövningen.
  2. att den har förbisetts både av teoretiker som reflekterat kring kunskap och kunskapsbegreppet och av praktiker i yrkesliv och vardagsliv.

Tyst kunskap handlar om sådant som sker i möten, händelser i vårt dagliga liv och hur vi upplever olika intryck som inte alltid går att förklara eller att sätta ord på. Sådant som vi upplever att vi behärskar galant i vårt arbetsliv eller i vardagslivet kan vara svårt eller helt omöjligt för en del att förklara. Det kan även vara svårt att beskriva en vardagsaktivitet till exempel hur man gör när man brygger kaffe.

I boken hänvisar Bohlin till en övning där en kursdeltagare instruerar en annan deltagare med att knyta sina skosnören. Den övningen öppnande upp förståelsen för hur något så självklart och enkelt kan bli så svårt att förklara och beskriva för någon annan. Vidare beskriver Bohlin att när man väl uppmärksammat svårigheten med att beskriva något som man behärskar med ord förstår man att både yrkesutövning och vardagsliv är beroende av kunskap som man inte kan uttrycka i påståenden. Kanske kan det handla om det som många kallar för ”magkänsla” eller bara ” känsla”. Men då kommer frågan: Hur kan man lita på att magkänslan ger rätt beskrivning eller vägledning om man inte kan redogöra för den?

Jag tror att den tysta kunskapen är ett område som vi behöver reflektera kring eftersom att vi inom våra verksamheter har som utgångspunkt att lära tillsammans. Hur kan vi ta lärdom av varandras erfarenheter och kunskaper om vi inte får fram kunskapen? Och hur kan vi arbeta med att få fram den?

Tveiten skriver i sin bok Yrkesmässig handledning- mer än ord (2015) att handledning för yrkesutövare kan bidra till att sätta ord på tyst kunskap. När man i handledningen bearbetar konkreta situationer från sitt praktiska arbete och reflekterar över vad som hände, vad som var det professionella valet till sina beslut och vad man kunde gjort annorlunda upptäcker man vad som ligger till grund för praktiken.

Beskriv en händelse:

– Beskriv detaljerat om ett arbetssätt som du använder dig av i din undervisning?

– Beskriv hur du gör när du introducerar ett nytt moment i klassrummet?

Referenser:

Borenmark, J. & Svenaeus, F. (red.). (2009). Vad är praktisk kunskap.Huddinge: Södertörns högskola

Tveiten, Sidsel (2014). Yrkesmässig handledning- mer än ord. Lund: Studentlitteratur.

Denna webbplats använder cookies. Genom att fortsätta använda denna webbplats accepterar du vår användning av cookies.