Extra anpassningar & särskilt stöd

Fortfarande finns det verksamheter som upplever att det är svårt att skilja på stödinsatserna extra anpassning och särskilt stöd. I detta blogginlägg har jag tänkt att kort samtala om insatserna. Om ledning och stimulans inte räcker för att möta eleven i hennes lärande och utveckling finns det ytterligare två former av stödinsatser som inriktas till enskilda elever: extra anpassning och särskilt stöd.

Vi lärare i samarbete med kollegor behöver orientera oss kring hur eleven utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller i riktning mot kunskapskraven. Med stöd av information på skol-, grupp- och individnivå analyserar vi insamlad information för att få fram elevens behov. Därefter kan vi ta reda på på vilka insatser vi ska sätta in för att möta behoven. I regel börjar arbetet med extra anpassningar, men ibland räcker inte det, och då påbörjas skyndsamt en utredning för att ta reda på om eleven är i behov av särskilt stöd.

Extra anpassning innebär en individinriktad stödinsats av mindre omfattning och varaktighet. Det behövs inget formellt beslut för att stödinsatsen ska utföras. Att lärare och övrig skolpersonal informerar och samverkar med elev och vårdnadshavare är som alltid mycket viktigt.

Särskilt stöd innebär en individinriktad stödinsats av mer ingripande karaktär. Insatsernas omfattning och/eller varaktighet skiljer särskilt stöd från extra anpassningar. Särskilt stöd kan vara att placera en elev i en särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning under en viss tid, en insats som i så fall utförs på grundskolan. Inom gymnasieskolan kan särskilt stöd vara att reducera programmet. ”En elev kan befrias från undervisning i en eller flera kurser eller gymnasiearbetet om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt” (SFS 2010:2039).

En elev som har ett reducerat program får inte ta ut sin gymnasieexamen, vilket innebär svårigheter för eleven att studera vidare. Innan dessa åtgärder används ska skolan ha prövat allt inom alla nivåer och aktivt ha samverkat med elev, vårdnadshavare, kollegor, elevhälsan och, vid behov, extern kompetens. Begreppet särskilt stöd definieras inte i skollagen, det är upp till varje skola att tolka hur det särskilda stödet ska bedömas. Därför är det viktigt att utreda elevens behov av särskilt stöd för att eleven ska få det stöd som behoven avser.

”Det finns ingen definition av begreppet ”behov av särskilt stöd” i lagen. Det är heller inte möjligt att i lagtext närmare definiera vilka förutsättningar som ska finnas för att stöd ska ges i skolarbetet. Bestämmelserna måste därför bli allmänt hållna och knytas till ett ansvar för skolan att utreda elevens stödbehov”. (Prop. 2009/10:165).

En utredning för behov av särskilt stöd är viktig för att eleven ska få rätt stöd för att utvecklas mot kunskapsmålen i läroplanen eller kunskapskraven som minst ska uppnås. För att stödet ska stämma överens med behoven och inte bli exkluderande är det viktigt att den skolpersonal som undervisar eleven gör en noggrann analys av hur stödet ska formas och utföras för att möta behoven. Enligt skollagen ska särskilt stöd som regel ges inom den elevgrupp eleven tillhör.

Jag har tidigare bloggat om Skolinspektionen granskning av grundskolor där de sett exempel på hur skolor slentrianmässigt flyttar elever till särskilda undervisningsgrupper utan att utreda om det är just detta eleven behöver för att nå kunskapskraven. Forskning pekar på att det finns flera risker med särskiljande lösningar när det gäller elevers kunskapsmässiga och sociala utveckling. För att vi ska bedöma vilken åtgärd eleven behöver måste vi därför noggrant utreda elevens behov. Ett behov är ett gap mellan ett aktuellt tillstånd hos en person och något önskvärt eller ett mål.

Systematiskt behöver vi inom skolan samtala om hur vår verksamhet arbetar med särskilt stöd i form av enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp. 

Före placering i särskild undervisning grupp :

• Använder skolan särskilt stöd i form av enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp först när de stödmöjligheter som är möjliga för eleven i den ordinarie undervisningsgruppen prövats?

Under placering:

• Innebär enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp att elever i behov av särskilt stöd får det och att elevernas skolsituation förbättras som helhet?

Möjlighet till återgång: (till ordinarie klass) efter placering:

• Har skolan strategier för att elever ska kunna återgå till undervisning i ordinarie undervisningsgrupper?