2019 går mot sitt slut och vi välkomnar 2020. Jag tänker att en kort summering av året kan vara till stöd för att stanna upp och reflektera kring vilka framgångsfaktorer vi kan ta med oss till det nya året.
2019 har liksom 2018 präglats av vikten av att utveckla kollegialt lärande som en del i att kvalitetssäkra det praktiska arbetet och öka professionaliteten. Många verksamheter har använt handledning i arbetet med att utveckla det kollegiala lärandet eftersom handledning är en inlärningssituation där teori och yrkesutövning kopplas samman för att utveckla professionalitet och säkerhet i yrkesrollen. Handledning bidrar till att yrkesutövare reflekterar kring sitt arbete för att i finna lösningar på utmaningar de står inför.
2019 fick jag möjligheten att skriva en bok som berör ämnet kollegialt lärande med stöd av handledning. Boken heter Kollegialt lärande – att handleda i skolans värld och är en handbok i hur samtalsledaren, handledaren, kan utveckla sin handledarkompetens och hur arbetet kan struktureras och organiseras med stöd av olika arbetssätt. Även 2020 hoppas jag präglas av att utveckla det kollegiala lärandet.
2019 har många med mig arbetat med att utveckla och implementera ett förbyggande arbete på skol- och gruppnivå. Det är ett arbete som ställer krav på en organisation som gör att personalen strukturerat, målinriktat och långsiktigt kan utveckla arbetet. Inom många förskole- och skolverksamheter får man inte riktigt ”fatt ”på det förebyggande arbetet. Dels för att mötesstrukturer överlag sällan organiseras så att personalen kan påbörja ett förebyggande arbete och dels för att personalen och ledningen inte har samsyn kring vad ett sådant arbete innebär. Därav är detta ett arbete som följer med oss 2020 och som jag tror vi behöver lägga mycket mer fokus på än vad vi tidigare kanske gjort.
2019 har vi samtalat om vikten av att alla genom hela styrkedjan har samsyn kring styrdokumentens formuleringar. Och detta år har många med mig uppmärksammat att vi allt för sällan prioriterar tid till att samtala om styrdokumentens formuleringar och hur det ska bli till praktiskt arbete. Bilden nedan har jag många gånger använt mig av när jag stöttat grundskolor och gymnasieskolor i deras tillgänglighetsarbete. Tabellen har bidragit till reflektion om definitionens innebörd och hur arbetet kan organiseras och struktureras. Ni som läser detta inlägg får gärna fortsätta reflektera kring begreppens innebörd i syfte att utveckla samsyn och ett gemensamt yrkesspråk.
Extra anpassningar, utredningar och åtgärdsprogram är områden som säkerligen inte bara jag samtalat och arbetat med 2019. Detta arbete ställer krav på att se skillnaden mellan behov och insats. Jag har många gånger tidigare skrivit om skillnaden på behov och insats och gör det igen då jag upplever att vi förväxlar behov med åtgärder eller insatser. Ett behov är ett gap mellan ett aktuellt tillstånd hos en elev och något önskvärt eller ett uppsatt mål. Medan en åtgärd är något som vi ger eleven efter det att vi uppmärksammat elevens behov. Vi som arbetar med barn och elever behöver även 2020 fortsätta stärka och utveckla förmågan att identifiera behov för att bedöma insatserna. För att förstå hur arbetet ska planeras och utföras behöver vi återigen stanna upp och arbeta med styrdokumenten. Skollagen hjälper oss att förstå hur arbetsgången kan genomföras.
Lösningsfokuserat arbetssätt, förebyggande arbete, tillgänglighetsarbete, organisation av elevhälsor, svenska som andraspråk, kollegialt lärande och handledning är områden jag aktivt arbetat med på olika sätt och inom olika nivåer under 2019. Det finns många framgångsfaktorer att ta med sig till det nya året. Jag tänker att vi behöver fortsätta arbeta med lösningsfokuserade frågor och identifiera vad som fungerar i vårt arbete. Utforskar vi framgångsfaktorer och möjligheter blir det lättare för oss utveckla dem. De utmaningar och svårigheter vi identifierat kan vi lära oss av och se till att förebygga.
Nu önskar jag er alla Gott Nytt År!
Senaste kommentarer