Distansundervisning

”Från och med onsdag den 18 mars 2020 rekommenderas att all utbildning på gymnasiet, komvux och högre utbildning bedrivs på distans. Rekommendationen gäller inte gymnasiesärskolan” (Skolverkets hemsida 18/3-2020).Vi står inför en situation vi sällan skådat- ett krig mot coronaviruset (COVID19). 

Vi som arbetar inom skolans arena behöver finna alternativa sätt att bedriva undervisning på så att eleverna uppnår utbildningens mål. Lättare sagt en gjort men inte helt omöjligt. Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson säger till TT att vi behöver ”laga efter läge” (Dagens Nyheter 18 mars 2020). Och det kommer vi inom skolan att göra- alla vill vi bidra i arbetet med att bekämpa pandemin. En insats i detta kan då vara att arbeta med distansundervisning. 

Vad är distansundervisning?

Distansundervisning innebär undervisningen som inte är beroende av en fast plats som till exempel ett klassrum på en skola. Det innebär att elever och lärare inte behöver träffas fysiskt under undervisningssituationerna. Undervisningen sker i form av webbundervisning och lärplattformer där kommunikation på olika sätt kan äga rum. Skolmaterial finns tillgängligt på den lärplattform som tillhandhas. Exempel på material kan vara filmer, texter, uppgifter och planeringar som eleven behöver i undervisningen. Att möjligheten finns för elever att kunna samtala med lärarna är förstås en framgångsfaktor för att eleven ska få formativ återkoppling därav kan samtal ske via Skype, eller andra chatt- och mötesforum. 

Vad är Blended Learning?

Blended Learning är en form av distansundervisning som innebär att kursen blandar fysiska läraktiviteter på skolan med aktiviteter i en digital lärmiljö. Den ena delen består av en webbaserad ”distanskurs” med text och uppgifter som kan läsas och bearbetas på webben. Den andra delen består av fysiska träffar där bland annat workshop och övningar utförs på en fysisk plats. Bedömningsaktiviteterna sker i både den digitala och i den fysiska miljön. 

För ett tag sedan hade jag turen att tillsammans med en fantastisk kollega utarbeta en distanskurs bestående av en mix mellan distans- och fysiska träffar- Blended learning. Kursen bestod av olika moduler och vände sig till skolledning och pedagogisk personal. Deltagarna hade även tillgång till ett kursforum, en chatt, där de tillsammans med oss kunde få stöd genom att samtala, ställa frågor och utbyta erfarenheter. Vår webbbaserade distanskurs bestod av tre komponenter:

1. Information och fakta i löpande text, publikationer, länkar, ljud- och filmklipp
2. Interaktiva övningar, olika lärspel och andra övningsmoment
3. Uppgifter till exempel egen reflektion, skriftlig uppgift, samtalsuppgift och loggböcker

När vi arbetade utifrån undervisningsformen Blended Learning planerade vi arbetet utifrån att då och då träffas på en gemensam fysisk plats. Om vi nu inom skolorna enbart ska arbeta med distansundervisning kan vi ta bort momentet- att träffas ”fysiskt”. Istället kan vi planera in digitala träffar med gemensamma lärandeaktiviteterna, så att eleverna ka ta vara på varandra och fortsätta att lära, utforska och arbeta tillsammans med andra (Gy 11 och Lgr 11). 

Samarbete- en framgångsfaktor i arbetet med distansundervisning

Att organisera och arbeta med distansundervisning med målgruppen vuxna skiljer sig så klart från att arbeta med målgruppen elever inom grundskolan och gymnasiet. Men jag tänker att vi kan ta vara på varandras erfarenheter och kunskaper kring området distansundervisning. 

Undervisning som sker på distans skiljer sig från att undervisa i klassrummet. Jag brukar ofta säga att arbetet med att utveckla undervisning som möter styrdokumenten och olika behov och förutsättningar inte är ett ensamarbete. Att undervisa på distans är definitivt inte ett ensamarbete. Vi lärare och övrig pedagogisk personal behöver ta vara på vandras kunskaper och erfarenheter.  Distansundervisning behöver organisares och planeras utifrån våra tillgångar till lärplattformer, tekniska förutsättningar och uppkopplingar. Vi behöver en plan över hur läsning-, filmvisning-, uppgifter – och hur interaktiva övningar ska utföras. Vi behöver ställa oss frågor som handlar om:

• Hur vi kan skapa planeringar för distansundervisning? 
• Hur involverar vi vårdnadshavarna i arbetet? 
• Hur kan vi underlätta förfarandet för eleverna och lärarna att koppla upp sig mot olika lektioner och kurser?
• Vilka arbetssätt, övningsuppgifter, lärverktyg och läromedel kan vi använda oss av i den digitala undervisningen? 
• Vilka stödstrukturer och stödmallar behöver eleverna för att hantera distansundervisningen?
• Hur kan vi på bästa sätt kommunicera med våra elever? 
• Hur kan vi arbeta och bemöta elever som är i behov av olika individuella stödinsatser? 
• Hur kan vi kollegor samarbeta och nyttja varandras kompetenser i detta arbete?

Det är många frågor vi behöver lyfta och jobba vidare med genom hela styrkedjan. Skolverket skriver i sina rekommendationer: Keep it simple– ett gott råd som vi i dessa tider behöver förhålla oss till.