På Skolverkets hemsida står det att elevhälsan precis som resten av skolan, ska skapa en positiv lärandesituation för eleverna. Personal med olika kompetenser ska arbeta tillsammans för att nå detta gemensamma mål. Elevhälsans roll ska i första hand vara förebyggande och hälsofrämjande. Det innebär att elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa (Skolverket.se). Det är en fin beskrivning av elevhälsans arbete och stämmer väl överens med skollagens skrivning av elevhälsans uppdrag (SFS:2020:800).
Många utredningar som berört elevhälsans arbete och som genomförts under de sista åren visar dock att samverkan mellan lärare och elevhälsan är otillräcklig, och att elevhälsan allt för sällan arbetar förebyggande och hälsofrämjande. I huvudsak ägnar sig elevhälsan åt insatser när problem redan uppstått, på individnivå, vilket leder till att det förebyggande arbetet uteblir på alla nivåer alltså på skol-, grupp och individnivå. Och det leder så klart till att elevhälsans resurser förbrukas av insatser som sätts in för sent och att förebyggande och hälsofrämjande insatser får stå tillbaka.
När jag som specialpedagog är en del av elevhälsan och när jag vid sidan av arbetar tillsammans med ”Elevhälsor” brukar jag ställa frågan: Vad kan vi som elevhälsa bidra med för att eleverna ska gå i riktning mot utbildningens mål? Frågan leder ofta vidare till frågor som handlar om samsyn kring uppdraget. För att finna samsyn kring uppdragen behöver vi inom elevhälsan förstå att vårt arbete ska kopplas samman med den pedagogiska verksamheten. I propositionen Hälsa, lärande och trygghet (Prop. 2001/02:14) står det att regeringen bedömer att elevvården, skolhälsovården och specialpedagogiska insatser bör ingå i ett gemensamt verksamhetsområde, en elevhälsa. Elevhälsans arbete bör ses som en del av skolans lärandeuppdrag och utgöra ett samlat arbete för god hälsa där det förebyggande arbetet bör betonas.
Ska elevhälsan kunna bli en del av skolans lärandeuppdrag behöver elevhälsan vara aktiv bland eleverna, i elevråden, klassråden, och det övergripande trygghetsarbetet för att närma sig- och bli en del av deras vardag. Elevhälsans kunskaper om skyddsfaktorer och riskfaktorer är viktiga inslag i arbetet med att kunna stödja elevernas lärande, trots att eleverna möter svårigheter av olika slag. En annan viktig uppgift för elevhälsan är att stötta den pedagogiska personalen i arbetet med att skapa lärmiljöer som gynnar elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. Elevhälsans olika perspektiv behöver nyttjas i arbetet med att stärka kompetensen runt eleven. För att ett sådant arbete ska bli möjligt behöver det finnas en organisation där det finns möjlighet till systematiska och tvärprofessionella samtal och möten.
Pedagogisk personal, rektorer och elevhälsan har samma mål: att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Arbetsinsatserna ser dock lite olika ut beroende på om man arbetar som rektor, lärare, förskollärare, fritidslärare, övrig skolpersonal eller om man är en av de som representerar elevhälsan. När tar vi oss tid till att stanna upp i vårt arbete för att gå till handling kring detta utvecklingsområde?
- Hur kan samarbetet mellan lärare, övrig skolpersonal och elevhälsan utvecklas för att kunna arbeta förebyggande och främjande?
- Vad kan elevhälsan göra på annat sätt än vad som görs idag för att bidra i det förebyggande och främjande arbetet?
- Vad behöver vi lära oss mer av?
Senaste kommentarer