Ny termin- nya utmaningar

Många inom skolan och förskolan efterlyser schemalagd tid för att organiserat kunna arbeta med frågor som berör arbetet och professionen. Ett organiserat kollegialt lärande gör det möjligt för pedagogiska verksamheter att dra nytta av personalens kunskaper och erfarenheter för att hantera svårigheter och pedagogiska frågor som uppstår i det dagliga arbetet. Fördelen med kollegialt lärande är att kollegor tar stöd av varandras kunskaper och olika perspektiv. Lärarnas, förskollärarnas, elevhälsans, rektorernas och övrig personals erfarenheter och kunskaper kring barns- och elevers lärande och utveckling kommer till användning på alla nivåer- skol-, grupp och individnivå.

Vad säger Skolverket om kollegialt lärande?

Skolverket skriver att ändamålet med kollegialt lärande är att hela verksamheten ska utvecklas och att skolutveckling ska genomföras. Vidare beskriver Skolverket på sin hemsida att när pedagogisk personal arbetar på egen hand finns det en risk att man missar viktiga aspekter av en fråga på grund av invanda och kanske omedvetna mönster. Genom kollegialt lärande vidgas perspektiven och kan på så sätt bidra till professionellt lärande, vilket i sin tur bidrar till barns och elevers lärande och till skolutveckling.

Hur kan vi organisera kollegialt lärande?

Det finns många olika sätt att organisera kollegialt lärande. Genom handledning som är schemalagd och strukturerad får kollegor möjligheter att utveckla det kollegiala lärandet, ompröva teorier och egna förhållningssätt, och ta del av andras kunskaper och erfarenheter. Handledningen genomförs genom personalens vardagliga uppdrag och praktiskt arbete-  vilket gör det möjligt för skol- och förskolepersonal att utveckla samarbeten, finna lösningar på utmaningar och svårigheter och att kritiskt granska och utveckla kunskaperna inom pedagogik och metodik.

Ibland kan det vara betydelsefullt att skolan och förskolan använder en extern handledare som är utbildad pedagog och handledare. Dels för att personalen kan känna sig mer trygga med att arbeta kring utmaningar och svårigheter när någon utifrån leder samtalen. Dels för att handledare som har en pedagogisk bakgrund har kunskap om verksamhetens komplexa regelverk som skola och förskola styrs av. När handledaren har kunskap om hur det är att arbeta som pedagog kan det vara lättare att utmana frågorna utan att upplevas som ”expert”. (Med extern handledare menar jag en handledare som har sin hemvist någon annanstans).

När lärare/förskollärare och övrig personal analyserar och utvärderar sin yrkesutövning i samarbete med kollegor får de hjälp med att kritiskt granska både sitt eget och andras arbete. Dessutom får de hjälp med att lösa eventuella svårigheter som de stöter på i praktiken. Tillsammans skapar lärarna/förskollärarna och övrig personal ett mervärde som gör det möjligt för verksamheten att ta till vara på kompetensen och att kvalitetssäkra arbetet.

För att det ska bli möjligt att systematiskt och strukturerat samtala och reflektera med kollegor behöver vi sätta ord på det kollegiala lärandets mervärde.

Kollegialt lärande som sker i ett jämt flöde gör det möjligt för pedagogisk personal att utforska, reflektera och analysera. När vi får möjlighet att arbeta med frågor som behandlar vår yrkesutövning (tillsammans med kollegor) kan vi lättare koppla samman praktiskt arbete med styrdokument och teorier. Jag hoppas att mina kollegor i Sverige får möjlighet till att organiserat och strukturerat utveckla sin- och kollegornas kompetens genom kollegialt lärande.

På återseende!