Svårt att förebygga?

Det verkar svårt för våra skolor att arbeta förebyggande. I alla fall om man läser den statliga utredningen: Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven SOU 2021:11. Utredningen visar bland annat att långt ifrån alla elever uppnår kunskapskraven, att det finns brister i skolans systematiska kvalitetsarbete, att det finns brister i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd och att det finns brister i det förebyggande arbete.

Många skolor är osäkra på vad som avses med att arbeta förebyggande. Jag tänker att när ett problem eller ett hinder uppstår behöver personal agera och direkt åtgärda. Parallellt med att det åtgärdande arbetet genom­förs startar det mer långsiktiga arbetet, alltså det förebyggande arbe­tet. Vad behöver verksamheten ta reda på för att problemet inte ska upprepas eller för att problemet ska elimineras?

Övergripande utred­ningar som kopplas till ett förebyggande arbete ska alltid leda till någon form av insats från verksamhetens sida. Syftet med att utreda är att skolan ska undersöka och skaffa sig grundläggande underlag för att förstå den uppmärksammade riskfaktorn och för att kunna fatta beslut om vilka insatser som ska utarbetas och genomföras. När en utredning görs kan kunskapen om riskfaktorer underlätta arbetet med att söka och identifiera orsaker till att svårigheter utvecklas eller kvarstår. Dålig kunskap om den egna skolans behov av förbättringar på skol­, grupp­ och individnivå leder sällan till långsiktiga insatser. En utredning som kopplas till ett förebyggande arbete, klargör vilka nivåer svårigheterna ligger på och var insatserna ska sättas in. Vilka förebyggande insatser som ska genom­föras får man dock hantera efter vad utredningen visar.

Svårigheter med att arbeta förebyggande hänger säkerligen ihop med en annan brist som utredningen visar nämligen att när problem uppstår kring en elev ses alltför ofta bristerna hänga samman med att det är eleven som är med svårigheter.  ”Problem som uppstår kring en elev ses alltför ofta som brister hos eleven, istället för något som uppstår i samspel med den omgivande miljön och lärarnas undervisning. För att kunna utforma verkningsfulla stödinsatser måste skolan ta reda på hur eleven upplever de situationer där det uppstår problem och göra eleven delaktig i utformningen av lösningar” (SOU 2021:11, s.23).

De brister som redovisas i utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven är ju inte någon nyhet. År 2020 visade Skolverkets bedömning att arbetet fortsätter att gå i åtgärdande fokus och att organiseringen kring det förebyggande arbetet sällan bidrar till att genomföra sådant arbete.

2015 uppmärksammade Skolinspektionen att elevhälsans arbete utgjordes mestadels av åtgärdande insatser på individnivå. Samverkan mellan elevhälsan och lärarna utgick främst från rutiner inom skolornas åtgärdande arbete, alltså när man hade uppmärksammat att vissa elever var i behov av särskilt stöd. Dessutom framkom det 2015 att förebyggande och hälsofrämjande arbete sällan genomfördes.

Alltför många skolor tillbringar mer tid med att åtgärda svårigheter som uppstått än att förebygga och se till att problemen inte upprepas. Att konsekvent arbeta åtgärdande är krävande för både elever och personal. När det pedagogiska arbetet fokuserar på sådant som främjar lärande och som förebygger skolsvårigheter behövs mindre åtgärdande insatser. Det finns många framgångsfaktorer men inga snabba lösningar.

• Vad behöver vi utveckla för att kunna förebygga?
• Vad behöver vi sluta med för att kunna förebygga?
• Vad behöver vi reducera för att kunna förebygga?
• Vad behöver vi tänka nytt för att kunna förebygga?