Skolverket beskriver att det finns brister i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skol- och gruppnivå på många skolor. Alltför ofta främjar inte organiseringen samarbetsformer för elevhälsan, lärare och övrig skolpersonal. Elevhälsan används sällan i utvecklingsarbeten eller i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Främst inriktas elevhälsans arbete på akuta ”ärenden”. Organiseringen av samarbetsformer mellan lärare, elevhälsan och rektorn kring skolans förebyggande och hälsofrämjande arbete ger inte tillräckligt goda förutsättningar för att sådant arbete ska kunna genomföras (Skolverket, 2020). Rapporter efter rapporter visar att skolors förebyggande arbeten brister. Kanske beror det på hur vi som arbetar inom pedagogiska verksamheter tolkar styrdokumenten och hur vi formulerar och undersöker hinder och skolsvårigheter. Väljer vi att formulera skolsvårigheter utifrån att svårigheten är bunden till eleven – elever med svårigheter – finns en risk att vi enbart riktar blicken mot elever som bärare av svårigheter och placerar insatser som inte är så väl genomtänkta på enskilda elever. Formulerar vi problemen utifrån att elever hamnar i skolsvårigheter ökar möjligheten till att utvidga synfältet. Vilket leder till att vi även undersöker hur verksamhetens insatser och organisation påverkar elevernas lärande och utveckling. En elevs skolsvårighet kan behöva riktade insatser mot organiseringen eller i undervisningen för att svårigheten ska elimineras och inte återuppstå.

Jag tror att pedagogiska verksamheter behöver utarbeta en arbetsgrupp som aktivt arbetar med det förebyggande arbetet. Syftet med arbetsgruppen är att de ska hålla ihop det förebyggande arbetets olika faser och utveckla ett kollegialt lärande genom hela verksamheten. Arbetsgruppen ska arbeta systematiskt, kontinuerligt och organiserat genom att kartlägga, analysera, formulera mål och handlingsplaner som beskriver hur insatser ska inriktas mot formulerade mål, samt genomföra insatser som systematiskt följs upp och utvärderas på skol- och gruppnivå. Arbetsgruppen behöver bestå av pedagogisk personal och yrkesutövare från elevhälsan som utsett en sekreterare och en person som leder arbetet och samtalen- en samtalsledare. Övriga deltagare i arbetsgruppen behöver uttalade roller med tydliga funktioner i förhållande till det förebyggande arbetet och till sin kompetens för att kvalitetssäkra och för att skapa trygghet i arbetet. Var och en i arbetsgruppen behöver förstå vikten av att aktivt delta och hjälpa till med att se till att arbetet fokuserar på behov och formulerade mål kopplat till den pedagogiska verksamheten. Tillsammans bearbetar och analyserar gruppen insamlad information på skol-, grupp- och individnivå för att utifrån det formulera mål och handlingsplaner som håller snabba och illa förberedda lösningar borta.

Hjörne och Säljö (2021) beskriver att framgångsrikt förebyggande och hälsofrämjande arbete innebär att utveckla kunskaper och strategier om hur undervisning kan organiseras för att nå bättre måluppfyllelse och ett ökat välbefinnande hos eleverna. Skolor som kommit långt i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet har bland annat utvecklat strategier som innebär att elevhälsan och pedagogisk personal medverkar tillsammans i elevhälsans möten- där de olika yrkesrollerna uttalar sig utifrån sin kompetens. Vidare beskriver Hjörne och Säljö att elevhälsan och pedagoger har samsyn kring uppdrag och styrdokument, att fokus ligger på vilka faktorer som bidrar till hälsa och vad som håller kvar det friska och att det åtgärdande arbetet fokuserar på strategier och ansvar i undervisningen i stället för på elevernas misslyckande. Det finns en del som vi behöver reflektera kring inför vårt viktiga och komplexa arbeta med att utveckla ett förebyggande arbete. En första fråga som jag funderar över handlar om hur vår kunskap kring  förebyggande arbete ser ut. Har vi samsyn kring definitionen förebyggande arbete och hur ett sådant arbete planeras och genomförs?

• Vad behöver vi mer kunskap om för att utveckla en förebyggande skola?
• Hur kan vi i våra olika yrkesroller bidra i det förebyggande arbetet?
• Vilka stödstrukturer behöver vi utarbeta för att det förebyggande arbetet ska genomföras?
• Vad kan man när man kan något om förebyggande arbete?

Några strategier för att lyckas med det förebyggande arbetet. Förebygga skolsvårigheter- en handbok (2021).