Skolverket beskriver att det finns brister i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skol- och gruppnivå på många skolor. Alltför ofta främjar inte organiseringen samarbetsformer för elevhälsan, lärare och övrig skolpersonal. Elevhälsan används sällan i utvecklingsarbeten eller i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Främst inriktas elevhälsans arbete på akuta ”ärenden”. Organiseringen av samarbetsformer mellan lärare, elevhälsan och rektorn kring skolans förebyggande och hälsofrämjande arbete ger inte tillräckligt goda förutsättningar för att sådant arbete ska kunna genomföras (Skolverket, 2020). Rapporter efter rapporter visar att skolors förebyggande arbeten brister. Kanske beror det på hur vi som arbetar inom pedagogiska verksamheter tolkar styrdokumenten och hur vi formulerar och undersöker hinder och skolsvårigheter. Väljer vi att formulera skolsvårigheter utifrån att svårigheten är bunden till eleven – elever med svårigheter – finns en risk att vi enbart riktar blicken mot elever som bärare av svårigheter och placerar insatser som inte är så väl genomtänkta på enskilda elever. Formulerar vi problemen utifrån att elever hamnar i skolsvårigheter ökar möjligheten till att utvidga synfältet. Vilket leder till att vi även undersöker hur verksamhetens insatser och organisation påverkar elevernas lärande och utveckling. En elevs skolsvårighet kan behöva riktade insatser mot organiseringen eller i undervisningen för att svårigheten ska elimineras och inte återuppstå.
Jag tror att pedagogiska verksamheter behöver utarbeta en arbetsgrupp som aktivt arbetar med det förebyggande arbetet. Syftet med arbetsgruppen är att de ska hålla ihop det förebyggande arbetets olika faser och utveckla ett kollegialt lärande genom hela verksamheten. Arbetsgruppen ska arbeta systematiskt, kontinuerligt och organiserat genom att kartlägga, analysera, formulera mål och handlingsplaner som beskriver hur insatser ska inriktas mot formulerade mål, samt genomföra insatser som systematiskt följs upp och utvärderas på skol- och gruppnivå. Arbetsgruppen behöver bestå av pedagogisk personal och yrkesutövare från elevhälsan som utsett en sekreterare och en person som leder arbetet och samtalen- en samtalsledare. Övriga deltagare i arbetsgruppen behöver uttalade roller med tydliga funktioner i förhållande till det förebyggande arbetet och till sin kompetens för att kvalitetssäkra och för att skapa trygghet i arbetet. Var och en i arbetsgruppen behöver förstå vikten av att aktivt delta och hjälpa till med att se till att arbetet fokuserar på behov och formulerade mål kopplat till den pedagogiska verksamheten. Tillsammans bearbetar och analyserar gruppen insamlad information på skol-, grupp- och individnivå för att utifrån det formulera mål och handlingsplaner som håller snabba och illa förberedda lösningar borta.
Hjörne och Säljö (2021) beskriver att framgångsrikt förebyggande och hälsofrämjande arbete innebär att utveckla kunskaper och strategier om hur undervisning kan organiseras för att nå bättre måluppfyllelse och ett ökat välbefinnande hos eleverna. Skolor som kommit långt i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet har bland annat utvecklat strategier som innebär att elevhälsan och pedagogisk personal medverkar tillsammans i elevhälsans möten- där de olika yrkesrollerna uttalar sig utifrån sin kompetens. Vidare beskriver Hjörne och Säljö att elevhälsan och pedagoger har samsyn kring uppdrag och styrdokument, att fokus ligger på vilka faktorer som bidrar till hälsa och vad som håller kvar det friska och att det åtgärdande arbetet fokuserar på strategier och ansvar i undervisningen i stället för på elevernas misslyckande. Det finns en del som vi behöver reflektera kring inför vårt viktiga och komplexa arbeta med att utveckla ett förebyggande arbete. En första fråga som jag funderar över handlar om hur vår kunskap kring förebyggande arbete ser ut. Har vi samsyn kring definitionen förebyggande arbete och hur ett sådant arbete planeras och genomförs?
- Vad behöver vi mer kunskap om för att utveckla en förebyggande skola?
- Hur kan vi i våra olika yrkesroller bidra i det förebyggande arbetet?
- Vilka stödstrukturer behöver vi utarbeta för att det förebyggande arbetet ska genomföras?
- Vad kan man när man kan något om förebyggande arbete?
Hej
Jag tror att det är väldigt viktigt för ALLA barn- och för stämningen i gruppen- att skolsystemet blir mer individanpassat och även mer flexibelt. Att uppgifternas svårighetsgrad
anpassas efter barnets rådande och kanske över tid skiftande mående samt efter kapacitet, intresse och driv i varje enskillt ämne.
Om barn, oavsett om de har en npd- diagnos eller inte får lagom utmaning i varje ämne…så att de får känna att de lyckas med de uppgifter de ställs inför fler gånger än de misslyckas…tror jag att stressen och pressen avtar och att barnen kan slappna av på ett annat sätt i gruppen och att stämningen därför har en chans att bli bättre och tryggare. Man behöver inte längre akta sin rygg på samma sätt…. Barn i balans har inte samma behov av att trycka ner andra i försök att hävda sig själva. Det hårda klimatet lättar och barnen blir måna om varandra.
Barn ska alltså inte sättas att ”tävla” mot någon annan än sig själv. Eller få överkrav på sig. Men gärna genom att få chans att lyckas höja sin egen självkänsla och tro på sig själv och därigrnom lockas att försöka överträffa egna tidigare resultat och kunskapsnivåer.
Liksom en höjdhoppares ribba läggs snäppet över tidigare klarad nivå ska barnets ribba läggas snäppet över tidigare prestationer på den egna individuella måttstocken.
En av vuxenvärldens viktigaste uppgifter ska vara att hjälpa varje barn att hitta sin lagom- nivå.
Och följa upp detta kontinuerligt genom tex stoppskyltsmetoden där grönt är lagom nivå, gult är lite för lätt eller lite flr svårt och rött är stopp.
Något är fel.
Hitta felet och anpassa så grön nivå hittas.
Så tror jag.
Ps. Alla barn mår bra av att jobba efter dessa riktlinjer. Det stärker hela grupoens mående utan att särbehandla eller peka ut någon.
Hej!
Tack för din kommentar.
Vänligen/Maja