Skolutveckling?hur då?

Idag vet vi att kollegialt lärande är en framgångsfaktor för att uppnå skolutveckling. Skolverket skriver på sin hemsida att kollegialt lärande kan beskrivas som en nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling och att det vetenskapliga stödet för effekterna framhålls starkt. Vidare skriver Skolverket att det kollegiala lärandet innebär att kollegor tillägnar sig kunskap genom systematiska och strukturerade samtal. Hur gör vi då på våra förskolor och skolor för att främja det kollegiala lärandet? Jag tänker att hela styrkedjan behöver stanna upp för att fundera över definitionen av kollegialt lärande. Många gånger kanske vi tänker att det kollegiala lärandet sker när kollegor och medarbetare under vissa dagar får utrymme till att samtala tillsammans under en eftermiddag eller två. Kanske tänker vi att det kollegiala lärandet kan ske sporadiskt i korridoren eller under fikarasten. Och visst är det väl så att vi dagligen lär oss av varandra på olika sätt och under olika situationer men jag tror inte att det räcker inte för att det ska bli ett långsiktigt lärande kring den frågeställning vi arbetar med.

Det kollegiala lärandet behöver ske systematiskt och strukturerat med tydligt syfte och utarbetade mål för att vi ska veta vad vi behöver utveckla och vad för effekter vi förväntar oss att arbetet ska leda till. Det kollegiala lärandet sker när vi delar med oss av våra kunskaper och erfarenheter. Det innebär att vi utbyter erfarenheter kring olika ämnesområden som är praktiknära, alltså sådant som berör oss i vårt dagliga arbete och i vår yrkesutövning. För att så ska ske behöver verksamheter utarbeta en tydlig organisation och struktur som gör det möjligt för kollegor att samtala öppet om olika utvecklingsområden- en samtalsarena där processer påbörjas, där processerna får gro och växa och där vi har möjlighet att analysera sådant vi ser och gör. Verksamheten behöver också ta fram personer som har kulturkompetens och kunskap om att leda samtal och processer. Med kulturkompetens menar jag en samtalsledare som förstår yrkesutövningens kultur och språk, som har både teoretiska och erfarenhetsgrundade kunskaper kring till exempel att undervisa, leda barn- och elevgrupper utifrån förskolans och skolans styrdokument. 

Skolverket beskriver att en otydlig struktur för kollegialt lärande visar sig när arbetsgrupper/kollegor är lämnade åt sig själv och har för stort friutrymme. Oftast handlar det då om att uppgiften kring vad som ska utvecklas och varför något ska utvecklas är oklar och otydlig. Det finns inga tydliga riktlinjer som stöttar kollegorna i arbetet. Samtalen riskerar att enbart handla om enskilda elever eller om skolans ordningsregler istället för att fokusera på egna arbetssätt och förhållningssätt. Sällan utmanar personalen sina egna ställningstagande och förståelser. 

En tydlig struktur för kollegialt lärande enligt Skolverket visar sig när arbetsgrupper/kollegor har ett tydligt mandat att arbeta kollegialt och när uppgiften är definierad och förstådd. Den person som leder gruppen har ett tydligt mandat i både gruppen och hos ledningen, och arbetar för att kollegornas kunskaper och erfarenheter kommer fram. Vidare arbetar gruppen och kollegorna med de uppgifter som de gemensamt kommit fram till. Gruppen tar gemensamt ansvar för både det teoretiska och det praktiska arbetet som arbetet utgår ifrån. 

För att det kollegiala lärandet ska bli möjligt att utföra systematiskt och strukturerat behöver alla förstå att det ska organiseras för långsiktighet och inte i form av ett kortsiktigt projekt. Tydliga fokusområden ska prioriterats och förankrats hos alla berörda. Det kollegiala lärandet ska kopplas samman med det systematiska kvalitetsarbetet och vara avgörande för vår yrkesutövning och för vårt arbete med att skapa tillgängliga lärmiljöer. 

Jag brukar ofta avsluta samtal med en fråga då jag tänker att vi är mer benägna att svara på en fråga än att samtala fritt kring ett område eller ett ämne. Om vi ska utforma kollegialt lärande som något som sker systematiskt och strukturerat i arbetet med skolutvecklingsfrågor kan vi börja med att ställa oss frågorna: 

• Hur samtalar vi om kollegialt lärande på vår verksamhet?  
• Hur samtalar vi om skolutveckling på vår verksamhet?  
• Hur organiseras skolutvecklingsarbete?  
• Hur tänker vi att vi ska kompetensutvecklas på vår verksamhet? 
• Vad behöver du för att utveckla din yrkesutövning?